Kategoriarkiv: Yoda-foton 2012

Snöbus

Ari är glad över snön 😀

s3909

s3907

s3887

s3861

s3828

s3870
Yoda var måttligt imponerad över att stå och kolla på när Ari fnattade runt i snön, så han fick krypa in under husses jacka.

Lerig stubbåker.

Stubbåkrar brukar vara trevliga promenadfält, men nu har de liksom gått över till att vara mer lervälling är halvhård jord.. Tog en promenad i fredags för att lokalisera den nybyggda inomhushallen(för hundträning) här i Väsby, så nu vet jag var den ligger. 2 km över lerig åker, mer om en inte vill skita ned sig 😉


Yoda är lika vacker som vanligt.


Han har mycket egenheter, men snygg är han! Jag tycker han är lite dåligt musklad fram, men han kanske bara är överdrivet musklad bak.. I vilket fall som helst känns han bättre nu när han hålls varm ute och inne samt får röra mer på sig. Täcke + sele togs av endast för fotografering här. 😉


Förstår att Yoda tycker Ari är något skräckinjagande när han kommer springande. Den där border collien ser inte riktigt klok ut, men förstått att det är rastypiskt 😀


Detta är varför mina hundar inte är lösa tillsammans och fnattar dagligen.. Skaderisken för Yodas del är rätt uppenbar, även om han tål mycket mer än vad jag och andra tror. Han gjorde själv några rejäla sidotacklingar mot Ari i luften, så helt oskyldig till en tackling tillbaka är han inte.. Yoda är upplärd i tacklingarnas ädla konst av en staffe, så han vet hur en gör!

Finhundarna.


Noo, not one of thoose days…


Lyckades få Yodas tunga på bild när han svalde en godis.


Haha, öronen!


Omvänt lockande.

Yoda är inte riktigt bra.

Anledning att Yoda fick åka i jackan i söndags var att jag börjat märka senaste månaderna att han inte riktigt hänger på som han brukar. Det är små saker, små signaler, men sakta så börjar han kännas ofräshare i kroppen och har inte samma obekymrade attityd över att springa fort på ojämna underlag eller så. Märkte även när jag lånade föräldrarnas bil förra veckan att han inte hoppade upp i den med samma lätthet som han brukar, utan tog några skutt innan han var uppe. En annan sak som jag lagt märke till är att han numera undviker ojämna underlag som fält, lite högre gräs, knöliga vägar i skogen och så vidare. Nu är han ju rätt äcklad av att gå där det är blött, men förut har han inte ”satt sig emot” på samma vis när jag vill gå över en fuktig gräsmatta.. Han är inte lika road över att gå längre promenader, fnattar inte lika ofta som förut och kan bara stanna och titta på mig. Inte ”ge mig gooodis matte”-blicken utan en mer bekymrad. Han har säkert ont nånstans. Frågan är bara var.Han rör sig även ojämnt stundtals, inte hela tiden men det kommer i några steg för att sen vara normalt. Det är främst bak han är ojämn..

Så nu blir Yoda lite extra ompysslad, genom att slippa gå långa/jobbiga sträckor. Antingen är han inte med på långpromenader eller så gör jag som idag; tar med ryggsäcken så han kan åka i den då och då. Också noga med att han inte blir kall, han är ju redan en liten stel fryslort, så att han ont, vara stel och frysa är ju inga roliga kombinationer. Och det hugger i hjärtat av oro när jag tänker på att jag tänkt kolla honom ett tag men inte kommit mig för… Så jag lägger filtar på honom, lyfter ned honom från möbler, pussar lite extra och är bara orolig. Är väl medveten om att detta kan få honom att verka lite sämre, för nu vet han att han kan be mig om att slippa gå på promenaden. Men för er som träffat Yoda tidigare, ni vet att Yoda inte är en handväskehund och tycker det är fruktansvärt onödigt med koppel eller annat som hindrar honom att springa fort fort fort.

Men vi har en tid hos veterinären Har iaf en tid inbokad för genomgång av honom. Är orolig, går igenom de värsta sakerna i huvudet. Men samtidigt, det kan ju vara så att han avlastar sig, och byggt upp en till skada på grund av avlastningen. Det kan ju vara så enkelt att behandla smärtan och gå hos fysioterapeut för att få honom gladare igen.

Frost bättre än regn.

I söndags var det solsken och frost ute, helt klart bättre än dagens och gårdagens väder: regn, blåst och några ynka plusgrader. Sånt där väder som går in i märgen..

Så här fint var det i alla fall i söndags:

Tillbaka till vardagen.

Förra veckan lånade jag mina föräldrars bil medan de var på varmare breddgrader och njöt av vinprovningar och solsken. Själv så hade jag (FÖR) mycket på agendan. Första planen var att införskaffa ny kyl och frys. Och detta projekt var lite jobbigare än jag föreställt mig….

Men slutet gott, allting gott. Hittade kyl + frys i Märsta, hyrde släp och hämtade. Kan konstatera att jag är oerhört svag i kroppen om vi jämför när jag jobbade på lager eller som hästskötare. Kan bero på att jag inte lyfter ett ton om dagen, mockar, sopar, släpar runt grejer och rider flera dagar i veckan.. Ovanpå detta har jag dessutom noll koll på hur en backar med släp har nu blivit väldigt påtagligt.. Haka av, vända bilen, haka på, det var lösningen på det akuta problemet. 😉

Bilderna är tagna med telefonen, och genomgått en del misshandel genom instagram. Så kvalitéen är som den är..


Det omtalade städskåpet i köket som skulle elimineras. I alla fall den undre delen. I efterhand inser jag att det hade varit lättare att riva hela skiten..


Fick in lite hundträning i rivandet, Yoda fick apportera kofoten! Duktiga lilla pinscher!


På tal om dvärgpinschrar. Har en inte en hungrig sådan i bur i bilen så får en vara lite uppfinningsrik: Det vill säga lägga hundmaten UTANFÖR bilen medan en är inne och handlar. Annars skulle Yoda äta ihjäl sig. (Notera sommardäcken, sista dagen jag hade bilen var det frost.. Körde MYCKET sakta och försiktigt då..)


Hade så mycket grejer att det var bökigare att lyfta in och ur buren är att tala om för hundarna att de skulle lilla på golvet. Så de fick ligga på golvet! Yoda var väl inte helt nöjd, men acceptera läget.

Hur fick vi till köket då? Jo, världens bästa pappa kom och hjälpte mig när de kommit hem från Italien! Han sågade, klurade och fixade. Sen var det bara för mig att hjälpas åt med att putta grejer på plats och lämna gamla kyl/frysen till återvinning.

Resultatet:

Voila! De gula köksluckorna med de fula handtagen är ett helt annat projekt.. Men kan säga att det var skönt att kunna packa in stora mängder färskfoder i frysen och ändå få plats med människomat!

Köksprojekt

Har länge haft för lite frysutrymme, nu blir det ändring på detta! Dock kommer vi inte få plats med två skåp utan att riva städskåpet.. Så det är mitt projekt idag. Det är platsbyggt 60-tal och är inte så lätt att ha sönder. Om vi skulle ha jordbävningar i Sverige vore våra köksskåp vara bästa platsen.

Är nästan klar… En del kvar med finliret, men snart ska jag börja ringa på de annonser jag sett ut på blocket. Har bil några dagar nu så är bra läge för sådana projekt. Dessutom ska vi sälja extrafrysen och då få massor med mer utrymme i hallen! Så är någon intresserad av en välfungerande halvfrys är det bara att hojta till!

Ari tycker det är misär med allt bankande. Yoda bryr sig inte, förutom att han rekar köket då och då ifall jag lyckas få fram något ätbart. Han fick även apportera kofot, sötaste Yoda greppar typ allt!

20121021-142948.jpg

Höst och lera.

Lera, det har inte bekymrat mig i mitt hundägande förut. Kan bero på att Yoda har lättskött päls och ogärna smutsar ned sig. Däremot var lera min fiende när jag jobbade med hästar, att spola ben, kratsa bort lera ur hovar och man. Samt försöka ta av geggiga täcken utan att själv lorta ned sig för mycket. Mission impossible!

Ari gillar lera. Ari gillar faktiskt det mesta. Han springer gärna på leriga åkrar, geggiga stigar, smutsiga geggpölar och sumpiga diken. Han har även funnit ett nöje i att springa fort på nyligen plöjd väldigt knölig åker. Ni vet, när det är mycket mycket knöligt. Han springer ungefär som när hundar försöker busa på hala golv, benen rör sig väldigt fort i kort galopp men den blir inte så mycket rörelse framåt.. Han verkar dock ha stenkoll på ben och tassar, trots att det ser livsfarligt ut. Stukade tår känns inte så osannolikt. Men samtidigt, ska jag hindra honom från att springa på ojämna underlag för att undvika eventuella skador eller jag ska låta honom röra sig ohindrat? Jag tror på det senare, att genom att lära sig röra sig på olika underlag så bygger hunden upp ligament, muskler och koordination. Självklart är han uppvärmd och har promenerat minst 15 min innan han får riva loss så där, och kopplar upp så han får gå lite lugnare då och då samt de sista 15 minuterna.

Tillbaka till leran, på grund av Aris härliga inställning till att springa, busa, träna och jobba på geggiga underlag så blir han rätt skitig. Och trots att han är korthårig så är han långhårig i jämförelse med Yoda. Så det blir en del avsköljande och torkande den här tiden. Eller sofförbud en period, vilket jag börjar överväga.. Framförallt tygsoffan, skinnsoffan är ju lätt att borsta ur och torka av.

Några bilder från dagens promenad

Glad smutsig hund


Lite lera, gyttja och träsktrolls-doft spelar inte så stor roll när en har en lycklig hund som bara njuter av livet och gör en lycklig.

Höstpromenader i svampskogen


Stubbåker, höstsol och bästa hundarna.

Jag älskar hösten, framförallt den lite svalare luften, lukten av löv och fuktig mossa, allt skogen har att bjuda på samt de vackra färgerna innan det blir gråslaskig svensk vinter.

I förrgår tog jag en kort promenad i skogen, som resulterade i en bajspåse full av karl-johan och svart trumpetsvamp. Igår gav jag mig ut på lite mer organiserat letande med rätt utrustning: svampkniv och en bra väska för att lägga svampen i. Korg är ju bäst, men fruktansvärt opraktiskt när en går med hundar. Hundarna var inte så imponerade över svamppromenaden. För dem ser det ungefär ut så här: vi går kanske 20 meter, jag binder upp eller platsar dem och går runt och rekar området, kryper runt på marken och pillar på konstiga svampar. Sen går vi en bit till, och samma procedur igen. Dock haft hundarna lösa en hel del(Yoda med kopplet på men släpande i backen) och det gick över förväntan! Yoda är ju allt utom viltren, men så länge han håller sig inom 10 m från mig så är han kontaktbar, och skvallertränar all vittring han får. Ari har inte riktigt fattat det med att jaga eller spåra vilt, även om han är nyfiken på dofterna. Tänkte låta det förbli så att han inte får någon chans att ge sig efter vilt, vet ju faktiskt inte hur han reagerar på det. Alternativen är att han 1) Skäller ut dem som om de vore äckliga katter/igelkottar eller 2) försöker valla dem. Han kan nog rusa efter dem också helt tankspritt. Tänkte i alla fall inte pröva. Han har sett vilt några gånger, och det har varit på håll, och han är nyfiken och följer dem med blicken och klurar på om det är får eller hundar. Härligt med border collies, de har liksom några få kategorier de delar in andra varelser i. 😉

Gårdagens svampfynd blev skogschampioner, karl-johan, mandelkremlor, blodriskor och EN kantarell. Tror att de som är ute i skogen endast plockar kantareller! Plockade även ett gäng örsoppar för att undersöka om de har något matvärde. Min svampapp(Svampguiden) säger att den inte är så god, men eftersom jag hittade enorma mängder så tog jag några och tänkte pröva. Såg även trattkantareller och gula kantareller på tillväxt, de var alldeles för små för att plocka! Började rensa svampen igår, men eftersom den var så blöt har den fått ligga framme på tidningar i natt så den blir lite mer hanterbar.


Ån på fältet är spännande, tydligen.


Blodriskor

(Bildkvalitet a la iphone 4)

Klädsäsong för Yoda

Nu har säsongen kommit då Yoda vill ha kläder om han behöver vara stilla ute. Han skakar och ser allmänt miserabel ut vid minsta regn, fukt, blåst eller temperatur under 15 grader. Om han verkligen fryser går ju inte att veta, så han får ha så mycket kläder han vill.

Börjat rota bland flera täckesprojekt, bland annat ett stickat med fleecefoder som bara saknade bensnören. Så här ser han ut med det:

20120917-105702.jpg

I skrivandets stund ligger han med täcket på, under en yllefilt, i soffan och snarkar. Vi har det alldeles för svalt inne enligt honom.

Eftersom min lilla Yoda har allmänt känslig hy så får han lätt finnar om bensnören eller magdelen är lite smutsig, så behöver tvätta dem rätt ofta. De pälslösa områdena skavs väldigt lätt och snabbt. Har ännu inte funnit något bra smutsavvisande ickeskavande tyg till dessa delar. Så han har en rätt stor garderob, som jag sytt själv. Inget köpt sitter bra nog enligt mig, behöver justera en del på hans back-on-track-täcke bland annat. Dessutom gillar jag att sy! Ari har fått köpetäcke än så länge, utom hans valptäcke första vintern då. Hans kroppsform och storlek är lättare att hitta bra täcken till helt enkelt.