Kategoriarkiv: Hälta

En sten föll, flera tillkom.

I måndags var jag med båda hundarna till Audell för att undersöka dem. Ari skulle röntgas för HD och AD som det ska göras. Yoda ville jag utreda för att vara säker på att han inte har någon knas med leder som kan leda till hans stelhet. Han röntgades ur flera vinklar och klämdes igenom. Han är perfekt på insidan, fina höfter, fina knän, inget knas med ryggen. Så hans problem är stelhet i musklerna, som veterinären för övrigt tyckte var väldigt stora för hans lilla kropp. Och då har han vilat i några veckor nu.. Det jag oroat mig för, att han är insjunken på vissa ställen beror på att hans muskler är så biffiga att det insjunkna är där muskelfästena sitter.. Jämnt och fint musklad var han också, visar däremot en hel del ömhet i ryggen. Så får fortsätta hålla honom varm och promenera/motionera som vanligt.

Däremot upptäckte vi något inte lika roligt på Yodas röntgen som en liten ”bonus”. En hyfsat stor sten i urinblåsan. Jag ville bara svära och gråta, för detta innebär att det kan behövas en till stor operation på honom om det blir fler stenar som börjar vandra ned i urinröret. Och efter förra operationen så sa jag till mig själv att han inte ska behöva uppleva fler operationer med tanke på hur han mådde efteråt och att det är ett riskabelt ingrepp. Som tur var kunde de ”blåsa ut” stenarna ur urinröret utan att skära upp det, men oron för att det inte ska gå lika bra nästa gång oroar mig. Risken för bestående men är relativt stor om de behöver skära i urinröret, som jag förstått det.

Så nu är det inget fusk, inga godbitar som inte är veterinärfodret, vilket innebär att det blir sådana bitar till Ari också eftersom det är lite krångligt att ha med sig flera sorters torrfodersorter till hundarna på promenaderna.

Ryggen då? Han är ju en spännis som inte går att massera något vidare. Men nu har jag funnit ett sätt att massera honom. I badkaret i varmt vatten och i kombination med en varm dushstråle på det ställe jag masserar. Det mjukar upp hans muskler och gör honom mer avslappnad och masserbar, dessutom verkar han njuta av att stå där i det varma vattnet och bli ompysslad, trots att han blir blöt. Efteråt får han så klart torkas ordentligt, ha täcke på sig och kura ihop sig under flera filtar nära mig, och sova i sängen om det är kvällstid. Jepp, han blir mer och mer bortskämd den lilla pinschern. 😉

Annonser

Yoda är inte riktigt bra.

Anledning att Yoda fick åka i jackan i söndags var att jag börjat märka senaste månaderna att han inte riktigt hänger på som han brukar. Det är små saker, små signaler, men sakta så börjar han kännas ofräshare i kroppen och har inte samma obekymrade attityd över att springa fort på ojämna underlag eller så. Märkte även när jag lånade föräldrarnas bil förra veckan att han inte hoppade upp i den med samma lätthet som han brukar, utan tog några skutt innan han var uppe. En annan sak som jag lagt märke till är att han numera undviker ojämna underlag som fält, lite högre gräs, knöliga vägar i skogen och så vidare. Nu är han ju rätt äcklad av att gå där det är blött, men förut har han inte ”satt sig emot” på samma vis när jag vill gå över en fuktig gräsmatta.. Han är inte lika road över att gå längre promenader, fnattar inte lika ofta som förut och kan bara stanna och titta på mig. Inte ”ge mig gooodis matte”-blicken utan en mer bekymrad. Han har säkert ont nånstans. Frågan är bara var.Han rör sig även ojämnt stundtals, inte hela tiden men det kommer i några steg för att sen vara normalt. Det är främst bak han är ojämn..

Så nu blir Yoda lite extra ompysslad, genom att slippa gå långa/jobbiga sträckor. Antingen är han inte med på långpromenader eller så gör jag som idag; tar med ryggsäcken så han kan åka i den då och då. Också noga med att han inte blir kall, han är ju redan en liten stel fryslort, så att han ont, vara stel och frysa är ju inga roliga kombinationer. Och det hugger i hjärtat av oro när jag tänker på att jag tänkt kolla honom ett tag men inte kommit mig för… Så jag lägger filtar på honom, lyfter ned honom från möbler, pussar lite extra och är bara orolig. Är väl medveten om att detta kan få honom att verka lite sämre, för nu vet han att han kan be mig om att slippa gå på promenaden. Men för er som träffat Yoda tidigare, ni vet att Yoda inte är en handväskehund och tycker det är fruktansvärt onödigt med koppel eller annat som hindrar honom att springa fort fort fort.

Men vi har en tid hos veterinären Har iaf en tid inbokad för genomgång av honom. Är orolig, går igenom de värsta sakerna i huvudet. Men samtidigt, det kan ju vara så att han avlastar sig, och byggt upp en till skada på grund av avlastningen. Det kan ju vara så enkelt att behandla smärtan och gå hos fysioterapeut för att få honom gladare igen.

Yoda 5 år

Idag blir Yoda hela 5 år gammal! Lilla söta skruttpinschern, som alltid varit lite gubbig av sig har börjat bli lite gladare senaste veckan. Det kan bero på att han nu börjat sättas igång efter nästan 3 veckors vila samt metacam-behandling i sju dagar. Redan efter 4 dagar på metacam började han bli oförskämt pigg, göra lekinviter inomhus, studsa runt osv. Dag 6 så fnattade han i kopplet så fort han fick chansen och busade upp sin lillebror och snurrade in mig i alla koppel. Och var allmänt odräglig inomhus, kunde stå och stirra på mig och bara knorra och hålla på helt random. Han hämtade även strumpor och annat och bjöd upp till lek!

Nu mår han alltså bättre, och har fått lite lydnadsträning, längre promenader, strosa runt lös i skogen och annat senaste dagarna. Så livet ska vara helt enkelt! Idag på födelsedagen så blåser det dock kalla vindar och piskar hård snö i ansiktet, så han har fått välja hur mycket han vill vara ute. Dvs absolut inte mer än nödvändigt. Istället får båda lite träning inomhus och Yoda ska få lite gympa på pilatesbollen, som han älskar.

Bildbomb på Yod:

Yodas hälta


Så här färdas Yoda för tillfället när vi är ute på promenader, här på väg till veterinären.

Idag var jag med Yoda till veterinären för att få hans hälta närmare undersökt. Han uppförde sig nästan lite väl bra, stod på bordet och lät veterinären klämma, böja, peta och dra i hans ben. Såg verkligen på honom hur han stod ut och uppförde sig, istället för att visa när det gjorde ont. När jag klämmer hemma är han mycket tydligare nämligen. Men den reaktion han visade var när veterinären klämde och kände på muskulaturen som fäster på bogbladet och skulderbladet, om jag förstod det rätt. Troligen en muskelinflammation, så nu kommer han få en kur med metacam och fortsatt vila. Är i alla fall lättad över att veterinären inte hittade något som tydde på någon skelett- eller ledskada.

Ari var också med. Han var galen. Han tyckte det var SJUKT roligt där. SJUKT roligt. Han var ungefär 200 % uppspelt och visste inte riktigt vad han skulle ta sig till. Han fick en djurskötare att pussa på när vi undersökte Yoda. Stundtals låg han faktiskt ned, rakt ned alltså. Utan att rulla eller åla eller kraffsa och pipa. Kan säga att jag har en MYCKET trött Ari nu.


Galen. Gaaaalen.